Kronologi

Wikipedia läs här

Etty Hillesum/Några datum

Ettys far, Levie (Louis) Hillesum, föddes 1880 i Amsterdam i en judisk medelklassfamilj. Han var doktor i klassiska språk och blev lärare vid gymnasierna i Middelburg, Hilversum, Tiel och slutligen Deventer, där han blev rektor, en tjänst som han hade fram till november 1940. 
Louis gifte sig 1912 med en judinna, Riva (Rebecca) Bernstein, född i Ryssland 1881, där hon levt till 26 års ålder. I februari 1907 flydde hon från en pogrom och kom till Amsterdam, där hon gav lektioner i ryska.

15 jan 1914  Esther (Etty) föds i Middelburg, i Zélande.

1916 Jacob (Jaap) föds. Han blev läkare, efter en lysande skolgång.

1920 Michaël (Mischa) föds. Exceptionell musikbegåvning. Blev pianist. Lider av schizofreni.

1926 Etty börjar gymnasiet i Deventer. Hennes resultat ligger snarare på medel. Läser en kurs i hebreiska.

1932 Etty börjar studera juridik i Amsterdam, där hon bor tillsammans med sin bror Mischa och sedan med sin bror Jaap.

30 jan 1933 Hitler blir rikskansler.

Feb-mar  33 De första koncentrationslägren Oranienburg och Dachau inrättas i Tyskland.

7 apr   1933 Lagen om återupprättandet av Rikets offentliga funktion, vilken driver bort de statligt anställda som är av icke-ariskt ursprung från sina poster.

11 apr 1933 En kompletterande regel som definierar icke-ariskt ursprung ( ha en respektive flera judar bland föräldrar eller far-morföräldrar)

15 sep 1935 Lag för bevarande av det tyska blodet och den tyska äran (Nürnberglagen) som definierar ”jude”  respektive ” mestisjude”.

våren  1937  Etty, fortfarande student, flyttar in hos Han Wegerif, icke-judisk holländare, änkeman, kamrer, ägare till ett stort hus. Ryska studier parallellt med juridiken. Hon lever bland antifascistiska vänsterstudenter men tillhör inte något politiskt parti.

juli     1938  Koncentrationslägret Mauthausen inrättas.

börj.   1939  Den holländska regeringen beslutar, i överenskommelse med landets största judiska organisation, att förflytta de judiska flyktingar, som kommit till Nederländerna, både tyskar och statslösa, till samma plats, inför deras tillbakautflyttning: Lägret i Westerbork, nära Assen, inrättas.

börj    1939  Julius Spier, tysk jude, psykokirolog, kommer till Amsterdam. Han har flytt från Berlin. (Han är född 1887 i Frankfurt.) 

juli      1939  Etty tar sin juridikexamen.

1 sep   1939  Tyskland invaderar Polen.

okt     1939   De första judiska flyktingarna kommer till Westerbork. De är cirka 800 i maj 1940.

4 maj   1940 Koncentrationslägret i Auschwitz (I) inrättas.

10 maj 1940 Tysklands invasion i  Nederländerna.

14 maj 1940 Tyskarna bombar Rotterdam. Oljehamnen i Amsterdam sätts i brand av holländarna.

15 maj 1940 Den holländska armén kapitulerar. Drottning Wilhelmine och regeringen flyr till England. Seyss-Inquart blir rikskommissarie i Holland, Rauter högsta chef för SS och polisen, Fischböck chef för ekonomiska angelägenheter.

maj/okt –40  ”frivillig ariskisering” av företag.

22 okt 1940  Dekret från rikskommissarie Seyss-Inquart som fastställer:  
– en definition av termen ”jude” för Holland, i enlighet med Nürnbergprincipen 
– judar avsätts från vissa administrativa poster 
– kartläggning och registrering av företag (för att lokalisera judarna och deras tillgångar) 
– officiellt och obligatoriskt godkännande av transaktioner genom en central byrå (som tillåter att bortse från holländska intressen på gång till förmån för tyska intressen, vilket i synnerhet gäller judarnas tillgångar). 
Detta dekret lämnar tre möjliga utgångar för judiska företag: 
– likvidation (påskyndad genom att de vägras skaffa sig varor) 
– ”frivillig ariskisering” 
– ariskisering genom tillfälliga administratörer (som har full frihet att agera, t o m sälja företaget).

slut nov 1940 Strejk vid universitetet i Leyden i protest mot det anti-judiska dekretet. Dekanen arresteras och sätts i fängelse.

slut 1940 Den holländska judenheten bildar en samordningskommitté. Ordförande är L.E. Visser, som avsatts f rån sitt ämbete och fråntagits alla befogenheter som ordförande vid Högsta domstolen i Holland. 
29 nov 1940  Louis Hillesum avsätts från sin post som rektor, på grund av att han är jude.

10 jan 1941 Dekret utfärdat av Seyss-Inquart som forordnar kartläggning av judar inbegripet personer som endast har en enda judisk far-eller morförälder.

börj 1941  Stadskommissarien i Amsterdam, Böhmcker, sammankallar tre höga judiska ämbetsmän och beordrar dem att skapa ett judiskt  råd (Joodsche Raad) för staden. Rådet styrs tillsammans av Abrahim Ascher och David Cohen och har till en början tjugo ledamöter anställda. Det står i motsatsställning till samordningskommittén ledd av Visser.

3 feb 1941  Ettys första konsultation för psykokirologen Spier.

feb. 1941  Våldsamheter av holländska nazister i Amsterdams judiska kvarter. Holländska arbetare slår tillbaka. Tyskarna spärrar av det judiska kvarteret. Nya sammandrabbningar. Rauter låter som repressalieåtgärd deportera 400 judar i åldern 

20-35 år Till koncentrationslägret Mauthausen. För att visa sin solidaritet sätter de holländska löntagarna igång en generalstrejk den 25 februari. Den lamslår industrin och transportsystemen i norra Hollands provinser samt Utrecht (spårvagnarna i Amsterdam, allmän service, Fockers offentliga byggnadsföretag, telekommunikation, skeppsvarven, Philips fabriker, rustningsindustrier…). Sammandrabbningar mellan folk på gatorna och den tyska polisen. Kommendanten över de tyska beväpnade styrkorna i Holland utfärdar krigslagar med dödsstraff i de två provinserna. Strejken avbryts efter tre dagar och städerna Amsterdam, Hilversum och Zaandam underkastas böter genom en speciell straffskatt.

9 mars 1941 Etty börjar skriva sin dagbok.

11 jun 1941 230 judar grips i Amsterdam och deporteras till Mauthausen.

juli 1941 Judar måste sätta bokstaven J på sina identitetskort.

aug. 1941 Sista fasen i ariskiseringen av företagen: alla judiska tillgångar (depositioner i bank, tillgodohavanden, värdepapper, värdeföremål) spärras med avsikten senare konfiskation. De judar som är lyckosamma nog att kunna söka som emigranter måste hädanefter betala sina avgifter i schweizisk valuta.

höst 1941 Tyskarna bemyndigar utsträckta befogenheter till Judiska rådet i Amsterdam gällande all judar i Holland och ger rådet nya uppgifter (utfärda tillåtelse för förflyttningar under 1- 4 dagar).  Vissers samordningskommitté upplöses.

15 sep 1941 Dekret utfärdas av Seyss-Inquart vilket förbjuder judar att visa sig på marknadsplatser och vissa allmänna platser avsedda för avkoppling, som parker och restauranger. De får inte resa utan tillstånd. Permanenta tillstånd samt tillstånd för kortare resor utfärdas av Judiska rådet (fram till maj 1942.)

23 okt –41 Dekret utfärdat av Seyss-Inquart: 
– förbud för judar att vara medlemmar i en förening eller icke-kommersiell inrättning där även 
icke-judar ingår. 
– förbud för icke-judar att utföra något arbete i hem där familjefadern är jude eller där en jude  
ingår i familjen, även tillfälligt.

21 nov –41Dekret som förbjuder judar att ha anställda i hemmet som är icke-judar. 
slutet –41 De olika provinserna renas delvis på sina judiska invånare och tre kvarter i Amsterdam blir judiska getton, där nästan hälften av landets judar inryms. 
dec. 1941 De första gasavrättningarna i lägret Chelmno.

31 dec –41 Spier konsulterar en lungspecialist.

vint 41-/42 Tyskarna försöker omvandla det judiska kvarteret i Amsterdam till getto i avsikt att så småningom  föra dit alla judar i Holland: uppsättande av taggtråd, första transporter och ihopsamlande av folk. (Operationen överges sedan).

börj.1942 Tyska judar och statslösa som bor i Nederländerna börjar deporteras till Westerbork.

febr –42  Man börjar gaslikvideringarna i utrotningslägret Auschwitz-Birkenau.

mar – 42 Man börjar gaslikvideringarna i utrotningslägret Belzec.

apr – 42 Man börjar gaslikvideringarna i utrotningslägret Sobibor.

maj/jun 42 Tillämpningen av Nürnberglagarna fulländas i Nederländerna: 
– obligatoriskt för judar att bära den gula stjärnan 
– förbjudet för judar att köpa frukt, vissa färska grönsaker och fisk, utom i affärer som är ”reserverade för judar” 
– judar får bara handla i icke-judiska affärer mellan 15 och 17. 
– förbjudet för judar att cykla, använda allmänna transportmedel utan specialtillstånd, promenera i parker och allmänna trädgårdar, telefonera 
– förbjudet för judar att stiga in i ett icke-judiskt hus 
– utegångsförbud för judar mellan kl.20 och 06.

13 jun 42 Spiers syster arresteras i Amsterdam, efter sin systersons arrestering. (Båda deporteras sedan till Auschwitz, via Westerbork)

22 jun  42 Eichmann, ansvarig för RSHA-deportationen, informerar utrikesministeriet att överenskommelse har slutits att medelst järnväg deportera 100 000 judar från Nederländerna, Belgien och det ockuperade Frankrike (varar 40 000 från Nederländerna) till Auschwitz).

26 jun 42 Judiska rådet informeras om de förestående deportationerna. D. Cohen inkallas för att ange hur många judar som skulle kunna behandlas. Tyskarna kräver minst 4 000 judar innan mitten av juli. Ryktena att alla holländska judar ska deporteras växer i styrka. 
Slut jun 42 Den polska regeringen, i exil i London, låter genom engelsk radio meddela att 700 000 judar dödats i Polen. En artikel i London Daily Telegraph framhåller bruket av giftiga gaser för att döda människor. 

1 jul –42 Lägret i Westerbork går in under tysk kommendering och blir ”polisiärt övergångsläger”  
 (Polizeiliches Durchgangslager).

juli 1942 Ihjälgasningarna i utrotningslägret Treblinka inleds. 

som. –42 Koncentrationslägret Vught byggs nära Bois-le-Duc. Judiska rådet skickar ut sändebud och  medhjälpare för att be människor ge sig till känna och hjälpa dem packa inför ”arbetstjänsten i Tyskland”.

som. –42 Det finansiära och administrativa maskineriet sätts igång för att överta offrens ägodelar så snart de försvunnit och låta dem ingå i Rikets ekonomi (värdepapper, tillgodohavanden, depositioner av kontanter, smycken och andra värdeföremål, frimärkssamlingar, lösöre i tomma våningar, privata bibliotek…) 
11 jul. 42  Etty vägrar fortfarande att nappa på den ide som hennes vänner bestämt föreslagit, nämligen att begära en tjänst hos Judiska rådet i Amsterdam för att ”dölja sig”.

11 jul. 42  Etty rapporterar i sin dagbok att det berättas bland judarna i Amsterdam att i Tyskland blir de”inmurade levande eller utrotade med kvävande gas”.

12 jul –42 Etty skriver sin stora ”bön på söndag morgon” 

14 jul –42 Pressad av sin bror Jaap, har Etty till slut skickat ett ansökningsbrev till Judiska rådet.

14 jul –42 En tillämpning av dekretet utfärdat i juni 42 som förbjuder judar att telefonera är att linjen till Spier är obrukbar.

14 jul –42 Tyskarna griper 700 judar på gatorna som gisslan för att deporteras till Mauthausen ifall 4000 judar inte frivilligt anmäler sig att resa till Rikets arbetsläger.

15 jul –42 Det första tåget avgår, därpå det andra, med de 4000 personer som krävts. Transportågen anländer till Westerbork.

16 jul –42 Etty anställs i Judiska rådet, på avdelningen för ”Kulturella ärenden”.

30 jul –42 Etty kommer till lägret  Westerbork som funktionär. Hon hade begärt att bli omplacerad där (efter att ha  planerat att inlägga sin avskedsansökan, tycks det) så snart som Judiska rådet hade bestämt att föra dit en grupp med personal för att tjänstgöra som ”social hjälp till personer på genomresa” Denna första arbetsperiod varar i 15 dagar.

höst –42 För att få saker och ting att fungera effektivare skapas speciella judiska kategorier som undantas från deportation: funktionärer i Judiska rådet och deras familjer, vissa yrkeskategorier (apotekare, frisörer,  bagare…), judar i blandade äktenskap, judar som konverterat, arbetare i rustningsindustrin, diamantskärare, judar med portugisisk bakgrund…

14-21 aug 42 Etty, som blivit sjuk, kommer tillbaka till Amsterdam för att kurera sig. (1:a sjukdomsperioden)

22 aug 42 Etty återvänder till Westerbork. (Denna andra arbetsperiod varar cirka fjorton dagar)

Början sept 42 Etty, som insjuknat på nytt, återkommer till Amsterdam (2:a sjukdomsperioden som varar ända till 20 november 42)

10 sept 42 Rauter skriver till Himmler för att avslöja en del av sin plan. De båda lägren Westerbork och Vught (under uppbyggnad) bör kunna ta emot 40 000 judar.

15 sept 42 Spier dör. Etty är hos honom.

24 sept 42 Rauter skriver på nytt till Himmler: 20 000 judar har redan expedierats i Auschwitz, ” omkring120 000 är redo för avfärd.”

2-3 okt 42 Två stora gripanden av judar för ytterligare 12 000 personer till Westerbork. Dagen innan befann sig 2000 personer i lägret.

13 okt 42  Sista dagen i det sista skrivhäftet som kommit oss till del i Ettys dagbok.Hon fortsatte skriva dagbok under tio månader, ända fram till avfärden till Auschwitz (jfr. hennes brev från Westerbork daterat 18 augusti 1943), men dessa skrivböcker är försvunna).

12 okt 42  Gemmeker utnämns till lägerkommendant i Westerbork. Han ersätter Dischner, en alltför brutal  alkoholist som sprider panik i lägret.

20 nov 42  Etty återvänder till Westerbork. (Denna tredje arbetsperiod varar fjorton dagar)

23 nov 42 Första brevet från Westerbork.

5 dec 42 Etty blir på nytt sjuk och läggs in på sjukhus i Amsterdam. Därefter vistas hon i sitt rum hos Han Wegerif (3:e sjukdomsperioden) Där stannar hon till 5 juni 1943. Hon känner sig frustrerad över att  inte kunna återvända till lägret i Westerbork.

nov-dec 42 De specialkategorier som undantagits från deportation börjar nu deporteras: först konverterade judar, därefter judar i blandade äktenskap som inte kunnat bevisa att de var sterila. Himmler beslutar att låta diamantsliparna arbeta i Vught-lägret. Den holländska polisen tvingas delta i arresteringar av judar.

jan 43 De individuella depositioner på högst 250 floriner, som lämnats till judarna efter det att alla deras ägodelar spärrats, överförs till ett kollektivt konto från vilket förskott endast utbetalas genom Judiska rådets tillstånd. Den hemliga tidningen De Oranjekrant publicerar en rapport som säger att judarna i specialkonvojerna kallblodigt gasas under resans gång.

7 jan 43 Ettys föräldrar anländer till Amsterdam och undslipper det påtvingade återtåget till Deventer.

vår 43 De små byarna och landsbygden finkammas i jakt på judar för deportation.

26 maj 43 Tyskarna befaller specialkategorierna i Amsterdams judekvarter, som hittills ”skyddats” genom sina aktiviteter, att frivilligt inställa sig med sitt bagage i stället för att bli ihopsamlade. De som håller sig undan grips. 

5 jun 43 Efter att ha vägrat hjälp av åtskilliga vänner att gömma sig återvänder Etty till lägret i Westerbork (4:e och sista arbetsperioden fram till deportationen). Hon anförtror de 11 dagbokshäften som hon  redigerat i Amsterdam åt Maria Tuinzing och ber henne ge dem vidare till författaren Klaas Smelik så att han kan publicera dem, i fall hon aldrig skulle komma tillbaka.

6-7 jun 43 Etty och Philip Mechanicus beskriver hur två konvojer kommer till Westerbork med 1288 kvinnor och 1266 barn i ett fruktansvärt skick från koncentrationslägret i Vught. De far vidare till Sobibor den 8 september. (Alla de övriga tågtransporterna från Vught, utom två, har också transiterats genom Westerbork).

20-21 jun 43 Ett stort gripande i Amsterdam. Den judiska polisen i Westerborklägret får order om att delta för att vara tyska polisen behjälplig. 5524 judar skickas till Westerbork. Bland dem befinner sig Ettys föräldrar och hennes bror Mischa.

5 jul 43 De tyska myndigheterna beslutar att de speciella stadgar som gäller de cirka 120 medlemmar i Judiska rådet som befinner sig i tjänst i Westerbork ska upphöra gälla. Hälften ska återvända till högkvarteret i Amsterdam och de övriga 60 ska stanna i lägret, men förlora all möjlighet att röra sig fritt och bli ” boende”. De som är intresserade har till den 10 juli på sig för att göra sitt val. Etty beslutar sig för att stanna i lägret.

19 aug 43 Kommendanten (BdS) för säkerhetstjänsten Harster begär tillstånd av Seyss-Inquart att ”återinföra”  tre kategorier judar i lägret i Theresienstadt, i avsikt att sortera judarna i Westerbork: de som dekorerats i första världskriget, de som gjort Tyskland tjänster i fredstid och de som hade föräldrar i gettot Bohème-Moravie.

sep 43 Rebecca Hillesum skriver personligen till Rauter, chefskommendant för SS och polisen, för att be om att Mischa undslipper deportation. (Andra åtgärder hade företagits tidigare utan att ge resultat, då  Mischa begärt att hans föräldrar skulle få samma beskydd.)

6 sep 43   Rauter blir rasande och ger order om att genast deportera Mischa ”med hela sin familj”. Gemmeker, den tyske kommendanten i Westerbork, tolkar ordern bokstavligt och inkluderar Etty, som inte vari  inkluderad i dessa förhandlingar.

7 sept 43 Avresa för Etty, Mischa och föräldrarna till Auschwitz. Konvojen omfattar 987 personer, av vilka endast 8 överlever. Ettys sista brev, kastat från tåget och postat av bönder.

10 sep 43 Louis och Rebecca Hillesum dör,antingen under transporten eller genom gasning vid ankomsten. I  likhet  med alla de anländande måste Etty ha berövats alla sina kläder och personliga tillhörigheter vid själva avstigningen från vagnen (inklusive hennes sista dagboksskrivböcker som hon tagit med sig). En del av kvinnorna i konvojen utsattes för mycket hårt arbete. 

slut sept 43 Jaap Hillesum anländer till Westerbork. Det sista stora gripandet av judar i Amsterdam.

höst 43  Hemlig utgåva i 100 exemplar i Amsterdam av två långa brev från Westerbrok, daterade december1942 och tisdagen den 24 augusti 1943.

30 nov 43 Etty dör i Auschwitz. 
jan 44  En utvald grupp judar (526 personer med familjer) sänds till Theresienstadt med Eichmanns tillåtelse som belöning för sin medverkan till att ”rensa” nederländerna på judar och gott funktionärsskap i Westerbork.

feb 44 Jaap deporteras till Bergen-Belsen.

mars 44 Diamantsliparna deporteras.

31 mar 44 Mischa Hillesum dör i Auschwitz.

17-20 jan 45 Auschwitz evakueras: 58 000 internerade lämnar de tre lägren till fots.

27 jan 45 Lägret i Auschwitz befrias av sovjetiska trupper.

17 apr 45 Jaap Hillesum dör i tåget som evakuerar de internerade i Bergen-Belsen, befriat av ryska soldater.

30 apr 45 Hitler begår självmord i Berlin.

4 maj 45  Tyska armén som fortfarande opererar i nederländerna kapitulerar i Wageningen.

8 maj 45  Tyskland kapitulerar.

*   *   *

Totalt avreste 93 konvojer från Westerbork mot lägren i öster, och två direkt till Vught. 105 000 judar deporterades på detta sätt från Nederländerna av de 140 000 som bodde där före kriget. Destinationerna var: 
Mauthausen (1941 och 1942)   1 750 
Auschwitz                               60 000 
Sobibor                                    34 300 
Theresienstadt                           4 900 
Bergen-Belsen                           3 750 
Diverse koncentrationsläger         350 
Nästan 100 000 omkom där.Tillkommer 2 000 döda i Nederländerna, i lägren Vught och Westerbork eller utanför: dödade, självmord eller döda av umbäranden.

Källor:  Raul HILBERG, La destruction des Juifs d´Europé, Fayard, 1988, rééd.  
             Folio-Histoire, del 1, s. 34-74, del 2, s. 490-513 och 748-846. 
             Philippe NOBLE, ”Avant-propos” s. I-XIII och ”noter” s. 347-361 i  
             utgåvan Points, 1995, d´Etty HILLESUM, Une vie bouleversée följd av  
             Lettres de Westerbork. 
             Etty, De nagelaten geschriften van Etty Hillesum 1941-1943, kompletta verk, kommenterade och utgivna på initiativ av Stiftelsen Etty Hillesum) 
Uitgeverij Balans, Amsterdam, 1991 (3:e utgåvan) 874 sidor.  

Ingmar Granstedt  -03/98 
Portrait d Étty Hillesum 
Översättning B. Lindhe nov. 2005

Etty Hillesum
För bildrättigheter se här